Jennie Matsson

För bara några minuter sedan hade jag huvudet fullt av tankar jag ville skriva ner här, men nu är de som bortblåsta. De kanske snöade bort! Ja, vintern är officiellt här i Karlstad nu.

Istället började jag reflektera kring varför jag bloggar nu. När jag bodde i USA var min dåvarande blogg mitt sätt att kommunicera och berätta om alla mina äventyr för alla nära och kära hemma i Sverige. Då skrev jag aktivt varje dag, och visade upp foton för glatta livet. Jag älskade att kunna dela med mig, och njöt av alla kommentarer från människorna där hemma. Bloggen var som en länk mellan mig och alla de jag saknade. Nu har jag hela bloggen utskriven (en överraskning från pappa), ståendes i min bokhylla. Jag bläddrar ofta bland sidorna och drömmer mig tillbaka. Vilka minnen! Många skratt blir det. Ibland någon fin glädjetår också.

Egentligen har jag större nytta av bloggen nu än jag hade under själva produktionstiden. Det är samma effekt jag vill åt nu. Det spelar faktiskt ingen större roll om någon annan läser eller inte. Viktigast för mig är att ha en plats där jag kan skriva ner vad jag varit med om för att sedan om några år kunna titt tillbaka och minnas mina fina universitetsår. En liten cyberspace-dagbok alltså. En klar modernisering mot de rosa små böckerna man skrev i när man gick på lågstadiet. Ojoj, de ska jag allt plocka fram och läsa när jag är hemma hos föräldrarna över jul. Nostalgikvällar är underbara!

Det blir allt till att plocka fram USA-bloggen nu och skratta lite för mig själv. Haha. Oj vilka galna upptåg!